Good Strella

Då var man hemma då, efter en underbar vistelse på Kapten Gries' gård på landet. Det var så skönt att bara få vara, tala om livet med sin bästa vän, skratta så man får ont i käkarna och ja. Allt sånt där. Det var kärlek.
Nu sitter jag här i mitt rum, lite smått halvnaken och kollar ut på regnet. I lurarna går nostalgilåtar varma och jag sjunger med,  och på de små griesebenen ansamlas små knottror. Ja visst, gåshuden är ett faktum. Jag tycker om att bli lite nostalgisk ibland. Så där lagom, så det bara gör lite ont. På ett bra sätt. Och idag känns det som höst. Då ska man vara nostalgisk. Det ligger i en gries' natur.






För övrigt sitter jag och funderar på hur 500 riksdaler ska räcka under en lång period, det vill säga enda till slutet av september månad, om jag har otur. Japp, 500 kronor är så mycket som finns i min spargries, och i slutet av september kommer det efterlängtade barnbidraget efter ett allt för långt uppehåll. Eller studiebidraget säger man kanske i min höga ålder. Fast. Barnbidraget låter mer tragiskt, och just nu känner jag mig ganska tragisk, så det får bli så. Barnbidrag.
Ja tack.
Men ja, hur spenderar jag då mina fina pengar på bästa sätt? Foundation måste ju inhandlas, även hårspray, hörlurar (eftersom alla hörlurar jag har i mina ägor har en tendens att går sönder. Vad är hemligheten, hur håller man de små jävlarna hela?!), tågresa till Storsjöyran skall betalas, mobilräkningen dimper snart ner i det lilla brevinkastet. Sen vill jag ju ha lite kul också, och kommer under denna vecka uppsöka min käre vän Bonden. Sånt kostar. Har ju även lovat Kaptenen lyx de kommande månaderna. Ganska avancerad matte I tell ya. Varför innehöll inte matte D något sånt här? Varför är jag inte bättre förberedd på livets hinder och fallgropar? Värdelöst. Alla dessa hemska I-landsproblem is killing me. Men vid närmare eftertanke finns ju faktiskt 46 härliga kronor på mitt konto. Det kanske finns en strimma av hopp trots allt, även för mig.

Kram och knus K på er
/von Griesenhielm